Svensk kunskap och teknik är fortsatt högt prioriterade av främmande makts säkerhets- och underrättelsetjänster för att användas i kriget mot Ukraina eller för annan säkerhetshotande verksamhet. Brott mot sanktionslagstiftningen medför stränga straff som kan utdömas oavsett om produkter medvetet eller omedvetet hamnar hos den ryska militären.

Ryssland är det land som, till följd av kriget i Ukraina, omfattas av flest sanktioner. Den ryska militärmakten är sedan många år tillbaka föråldrad och i behov av reservdelar. Behovet av produkter och teknik från väst har ökat markant till följd av kriget mot Ukraina. För att kringgå sanktionerna och försöka bibehålla sin militära förmåga använder Ryssland ett avancerat statligt styrt system för att komma över västerländska produkter, teknik och kunskap.

Det ryska anskaffningssystemet är högt politiskt prioriterat och resurssatt. De ryska underrättelse- och säkerhetstjänsterna spelar en aktiv roll i systemet, och agerar inte sällan såväl beställare som utförare av anskaffningen. Drivkrafterna bakom det avancerade och omfattande anskaffningssystemet kommer att kvarstå så länge kriget i Ukraina fortsätter och sanktionerna mot Ryssland ligger fast.

Ett exempel på ett ryskt anskaffningsnätverk som Säkerhetspolisen bidragit till att stänga ner utgick från den affärsman i Stockholmsområdet som under 2022 utreddes och åtalades för olovlig underrättelseverksamhet mot Sverige och USA. Svea hovrätt friade affärsmannen i november 2025, eftersom uppgifter om tekniska förhållanden hos olika produkter som anskaffats på uppdrag av den ryska militära underrättelsetjänsten GRU, inte ansågs medföra tillräckliga men för Sveriges eller USA:s säkerhet. Samtidigt var hovrätten tydlig med att affärsmannen varit en mellanhand i det ryska statliga systemet för produkt- och teknikanskaffning från västvärlden där han, som anges i domen, ”genomfört köp och organiserat transporter av olika produkter. Det är uppenbart att hans syfte har varit att gå Ryssland tillhanda.”

Skarpare krav på svenska företag

Ryssland använder västerländska produkter i kriget mot Ukraina. EU har beslutat om kraftfulla sanktioner för att förhindra det. Även om sanktionerna inte kan hindra alla leveranser från att nå Ryssland fyller de ändå en viktig funktion i att försvåra, fördyra och försena leveranserna av sådana produkter. Säkerhetspolisen har, tillsammans med de andra myndigheterna i Sanktionssamverkansrådet, fått utökade möjligheter att förhindra, utreda och lagföra misstänkta sanktionsbrott. Strängare fängelsestraff och en utökning av det kriminaliserade området, till exempel i förhållande till medverkansansvar, är några av skärpningarna. Lagstiftningen ställer ökade krav på såväl Säkerhetspolisen som andra brottsbekämpande myndigheter.

Rysslands kringgående av EU:s handelssanktioner sker bland annat på följande sätt:

Anskaffningsnätverk i Sverige och andra västländer, bestående av specialister med kopplingar till Ryssland som genom till exempel falska namn och oriktiga slutanvändarintyg, köper varor av svenska tillverkare och importerar varor till Sverige från andra länder. Varorna exporteras sedan på olika vägar till Ryssland.

Svenska bolags utlandsetableringar utnyttjas av ryska köpare som själva eller genom mellanhänder lägger beställningar hos utländska dotterbolag till multinationella industrikoncerner med bas i Sverige. De svenska bolagens varor exporteras sedan till de utländska dotterbolagen, som i sin tur exporterar varorna vidaredirekt eller indirekt till Ryssland. Det senare kan ske utan att det strider mot lagen i det land dotterbolagen är registrerade.

Svenska bolags distributörer och återförsäljare i tredje länder som inte infört handelssanktioner motsvarande de i EU används för att kringgå sanktionerna. Svenska företag kan exportera varor till sådana utländska kunder utan vetskap om att kunden säljer varorna vidare till ryska slutanvändare i ett eller flera led. Den utländska kundens vidareförsäljning utgör typisk sett ett avtalsbrott, men är på grund av bristande jurisdiktion varken ett brott mot svensk lag eller någon av EU:s sanktionsförordningar.

Säkerhetspolisen vet att produkter och teknik från Sverige används av Ryssland i kriget mot Ukraina. Oavsett om det går att spåra en identifierad produkt till en viss försäljning gjord av ett svenskt företag riskerar dessa företag att göra sig skyldiga till överträdelser av olika bestämmelser i EU:s sanktionsförordningar. Det kan till exempel handla om brister i övervakning och kontroll av kunder och dotterbolag, bristande kravställningar på distributörer och återförsäljare eller bristande kunskap om och dokumentation av risker för sanktionskringgående i tredje land.

Säkerhetspolisen har utrett ett antal fall där Sverige används som plattform för att anskaffa produkter. Dessa fall har exempelvis rört affärsmän i Sverige som misstänks ha startat företag i tredje land för att genom dessa slussa vidare teknik till Ryssland.

Bred anskaffning från Ryssland, Kina och Iran

Teknik och kunskap från Sverige är inte bara av intresse för att bibehålla rysk militär förmåga i Ukraina. Såväl Ryssland som Kina och Iran bedriver även en bredare anskaffning av västerländsk teknik och kunskap. I Rysslands fall handlar det om civila och militära produkter och teknik som anskaffas för att på lång sikt förstärka strategiska förmågor och militära program.

Även den kinesiska staten anskaffar kunskap och teknik för att uppnå sina långsiktiga säkerhetspolitiska mål. I deras fall handlar det om att försöka etablera en global högteknologisk dominans, som i nästa steg kan utnyttjas såväl för att stärka sin militära förmåga, som för att skapa kritiska beroenden. Beroendena kan i förlängningen användas för att bedriva politiska och ekonomiska påtryckningar mot Sverige eller påverka Sveriges säkerhet.

Den iranska staten har i tjugo år varit föremål för sanktioner för att begränsa landets möjligheter att utveckla och framställa kärnvapen och vapenbärare, till exempel robotar. Iran har sedan lång tid tillbaka arbetat aktivt, även i Sverige, med att försöka anskaffa produkter, teknik och kunskap som kan användas för att utveckla och framställa sådana vapen. För att försöka undvika sanktionslagstiftningen anskaffas civila produkter som helt tycks sakna nukleär användning, men som kan utgöra ett led i framställande av kärnvapen eller robotar.