Attentatshotet mot Sverige utgörs främst av våldsbejakande islamism och våldsbejakande högerextremism. Samtidigt finns tendenser till att våldet i sig kan utgöra en stark drivkraft.

Attentatshotet utgörs främst av ensamagerande individer eller mindre grupper som agerar mot tillgängliga mål med förhållandevis enkla medel. Avsikten att begå terrorattentat kan ofta härledas till en verklig eller upplevd händelse eller omständighet som fungerar som utlösande faktor. Hotet kommer framförallt från våldsbejakande islamism och våldsbejakande högerextremism.

Säkerhetspolisen ser samtidigt en utveckling där våldet i sig kan vara överordnat de ideologiska drivkrafterna. Det innebär att individer är mer benägna att röra sig mellan olika grupper och sammanhang där våld förespråkas. Rörligheten bidrar också till att individer i allt större utsträckning kan forma sin egen ideologi utifrån de sammanhang de befinner sig i.

Internet är en självklar plattform för att attrahera och radikalisera nya anhängare inom den våldsbejakande extremismen. I sociala medier, på spelplattformar och i slutna forum sprids propaganda och grovt våldsmaterial som syftar till att normalisera våldet och därmed sänka tröskeln för våldsanvändning. Individers sårbarheter, exempelvis socialt utanförskap eller psykisk ohälsa, är faktorer som kan påverka radikaliseringsprocessen.

Den snabba spridningen av propaganda på nätet bidrar till att en händelse i en annan del av världen nästan omedelbart kan påverka hotet mot Sverige.

Hotet från våldsbejakande islamism

Den våldsbejakande islamismen i Sverige består i första hand av stödjande verksamhet i form av radikalisering, rekrytering och finansiering. Inom rörelsen finns varierande ideologier med delvis olika målsättningar samtidigt som idén om global jihad och ett islamistiskt kalifat är vanligt förekommande.

Den hotdrivande propagandan där Sverige pekas ut som ett islamfientligt land har under de senaste åren avtagit. Det har bidragit till att Sverige inte längre ses som ett prioriterat mål för attentat utan istället är ett legitimt mål som en del av västvärlden. Samtidigt finns det exempel där radikaliserande och våldsbejakande budskap relaterade till olika former av omvärldshändelser, med hjälp av internet snabbt fått spridning och påverkat hotet mot Sverige.

Terrorattentatshotet från våldsbejakande islamism bedöms i huvudsak utgöras av ensamagerande unga aktörer som har radikaliserats på nätet och som planerar att utföra attentat med enkla medel mot lättillgängliga mål.

Händelser i omvärlden påverkar hotet som den våldsbejakande islamismen utgör. Krig och konflikter i framförallt Mellanöstern har under de senaste åren varit särskilt hotdrivande. Den typen av händelser utnyttjas också av internationella terrororganisationer i syfte att samla in pengar och mobilisera andra former av stöd.

Hotet från våldsbejakande högerextremism

Den våldsbejakande högerextremismen i Sverige karaktäriseras av stor variation och olika målsättningar. Det bidrar till att individer med olika bakgrund och drivkraft kan lockas in i högerextrema sammanhang.

Inom den våldsbejakande högerextremismen i Sverige förekommer mer etablerade organisationer, men tillväxten sker framförallt i mer löst sammansatta nätverk och grupper på nätet.

Även om den våldsbejakande högerextremismen präglas av stor variation återkommer ofta idéer som kretsar kring den föreställda rasens suveränitet och överlevnad samt olika former av konspirationsteorier. Accelerationistiska idéer är också vanliga, det vill säga en föreställning om att samhället är på väg mot en nödvändig kollaps som bör påskyndas med våld. En fascination för våld och tidigare genomförda attentat med högerextrema förtecken är också återkommande.

Terrorattentatshotet från våldsbejakande högerextremism bedöms i huvudsak utgöras av ensamagerande unga aktörer som har radikaliserats på nätet och som planerar att utföra attentat med enkla medel mot lättillgängliga mål.

Under senare år har det skett ett antal våldsdåd i Sverige med högerextrema förtecken som utförts av unga gärningspersoner. Inget av dåden har uppfyllt kriterierna för att utgöra terrorbrott. Samtidigt är det en viktig del av Säkerhetspolisens arbete att följa de miljöer som gärningspersonerna rör sig i för att förebygga och förhindra att de utvecklar avsikt och förmåga att begå terrorattentat eller genom rekrytering och radikalisering bidrar till att miljöerna växer.